Om det finns vild natur på fastigheten, bör den bevaras så mycket som möjligt. Naturmiljö upplevs som något mycket positivt av brukaren och försiktigt gallrad naturmark med ris buskar och träd är ideala miljöer för fåglar, smådjur och insekter. Finns det t. ex. gamla träd så ska dessa bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Om de är i dålig kondition kan en korrekt utförd beskärning förlänga deras livslängd.

En miljövänlig utemiljö ger plats för djurlivet. I skogsnäringen har man lärt sig att lämna kvar så kallade högstubbar, för att gynna insekter. Det finns egentligen inte något som hindrar att man gör likadant i en äldre trädgård. Överlag behöver man inte vara så nitisk med "städningen" av utemiljön. Liksom man i skogbruket lämnar kvar ris efter gallring mm, så kan man under hösten låta löv och småkvistar ligga kvar i planteringsytor. Det gynnar maskar och andra marklevande djur. Ofta söker sig igelkottar vintervila i högar med ris och löv, så man kan ju låta dessa ligga kvar och ta bort dem på våren, när man förvissat sig om att hyresgästen flyttat ut. Många växter, både prydnadsväxter och nyttoväxter, är uppskattade av pollinerande bin och fjärilar. Bin och humlor har inte minst stor betydelse på våren som pollinerare av fruktträden.

DEN HÅLLBARA UTEMILJÖN

Utemiljön ska ha så låg miljöpåverkan som möjligt och ge brukarna tillfälle att vara aktiva utomhus på ett sådant sätt att deras miljöpåverkan minskas.

En utemiljö med liten miljöpåverkan gynnar den biologiska mångfalden, och ger plats för djurlivet i form av insekter, fåglar, igelkottar, mm.

I hårdgjorda ytor vid gångstråk, sittplatser, lekytor, parkeringsplatser, mm bör man, som redan nämnts använda genomsläppliga material. Men även materialen i sig har mer eller mindre goda miljöegenskaper.

Svensk natursten är ett material med goda miljöegenskaper, främst för att det har lågt underhållsbehov och mycket lång livslängd. Importerad sten, eller svensk sten som är bearbetad utomlands, i länder som Indien, Kina och Turkiet, är inte att rekommendera, då deras miljö- och arbetsförhållanden sannolikt är mycket dåliga.

Betong har större negativ miljöpåverkan, främst beroende på råmaterialtillverkningen och transporterna. I form av plattor och marksten har den fördelen att de har stor vattengenomsläpplighet.

Asfalt dominerar i dag som slitlager på gångvägar och vägar, samtidigt som det är ett material med mycket stor negativ miljöpåverkan. Det är därför en fördel om detta material kan undvikas till förmån för de båda ovanstående.

Till grusgångar och andra ytor i utemiljön bör i främsta hand användas krossgrus. Det är ofta en restprodukt vid annan bergschakt, medan naturgrus är en ändlig naturresurs, som tas från grusåsar och sjöbottnar.

Igelkott i höstlöv. Anka i damm.

Vattnets omsättning vill vi fördröja så mycket som möjligt och helst rena och filtrera inom fastigheten. Många kommunala dagvattenanläggningar har, under kraftiga regn, svårt att ta hand om allt dagvatten. I hårdgjorda ytor används material som är genomsläppliga, så att merparten av dagvattnet tas omhand genom infiltration, på fastigheten. Det är en fördel om så stor del av dagvattnet kan tas omhand av planterings- och gräsytor. Marktäckande växtlighet tar effektivt emot regnvatten, samtidigt som den skyddar jorden mot uttorkning, vid längre tids torka. Ytterligare ett sätt att ta hand om dagvatten är att använda gröna tak på cykelskjul, byggnader för avfallshantering, mm. Vatten som inte hinner tas om hand med hjälp av planteringsytor och gräs kan ledas till dammar, som ger extra kapacitet vid skyfall. Dessa dammar är dessutom utmärkta miljöer för vattenlevande djur, grodor, mm. Även mindre dammar, fågelbad och liknande gynnar fåglar och insekter.

Stensättninng med gatsten Stubbe med skador av insekter.

Befintliga träd sparas i så stor utsträckning som möjlig och vid fällning av döda träd, sparas om möjligt så kallade "högstubbar", för att gynna insekter och fåglar. Träd har stor betydelse för rening av luften och sänker temperaturen. De har dessutom fördelen att de ej skymmer sikten och bidrar därmed till ett brukaren känner sig tryggare. Det är viktigt att välja arter som lämpar sig för växtplatsen och att planteringsbädden förbereds på rätt sätt. I stadsmiljö kan det vara lämpligt att använda så kallad skelettjord.

Buskar har fördelen att de är rumsskapande, men alltför stora buskplanteringar kan upplevas som skymmande, dessutom upptar de relativt stor yta, som skulle kunna användas till aktiviteter. Ett alternativ till buskar är gröna väggar, i form av häckar, spaljéer och pergolor.

När man använder buskar är det en miljöfördel att använda buskar som inte enbart har estetiska värden. Det finns många buskar, förutom de uppenbara, såsom vinbär, krusbär, blåbär, m.fl. som har ätliga bär som uppskattas av inte minst fåglar, men även kan ätas av människor. Utemiljön får, om inte annat, ett mervärde för barnen, vars föräldrar inte behöver oroa sig för giftiga bär. Häggmispel, aronia, fläder är exempel på buskar vars bär kan ätas eller användas till sylt och saft. Det är också en fördel att välja växter som uppskattas av pollinerande bin och fjärilar, som t. ex. syrén budleja.

Äng

Öppen jord bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Med marktäckare får man en miljö med större förmåga att absorbera regnvatten, samtidigt som jorden skyddas mot uttorkning och erosion. Dessutom ger marktäckare en miljö som är gynnsamm för insekter och även här är det naturligtvis en fördel att välja växter som gynnar pollinerande bin och fjärilar.

Välklippta gräsytor gynnar inte den biologiska mångfalden och kräver hög skötselintensitet, med bullrande, bensinkrävande gräsklippare. En del av dessa ytor kan i stället få en ängsliknande karaktär, som inte klipps mer än en gång om året. Man får då en mycket mer varierad miljö, med böljande blommande ytor, där smådjur, fåglar och insekter trivs.

Odling av grönsaker minskar miljöpåverkan, samtidigt som det ger barnen möjlighet att upptäcka och lära och bidrar till social gemenskap. Kryddträdgården innehåller många växter som uppskattas av pollinerande insekter och hör väl till de enklare varianterna av odling. Odling av frukt och bär är omtyckt av både barn och vuxna och är ofta mindre arbetskrävande. Dessa odlingar är även gynnsamma för fågellivet och pollinerande insekter.

Fågel på en sten.

I offentliga utemiljöer är en adekvat belysning en viktig trygghetsskapande faktor. Miljöbelastningen kan minskas genom att låta ljus- eller rörelsedetektorer styra belysningen. Då utnyttjas det naturliga dagsljuset så mycket som möjligt. Naturligtvis ska lågenergilampor användas.

Vid val av parkmöbler bör man beakta materialval. Vilken miljöpåverkan har materialet vid produktionen och under sin livslängd. Inte minst viktig är livslängden och hur den påverkas av ytbehandlingen.

Lekredskap har fördelen att de gynnar ett aktivt utomhusliv hos barnen. Vid val av lekredskap gäller samma synpunkter som vid val av parkmöbler.

Spaljéer ger möjlighet att infoga gröna element i utemiljön, där det kanske annars hade funnits dåligt med utrymme.

Förrådsbyggnader, cykelskjul, soprum, mm är "regnfångare" vars vatten det är en fördel om det kan tas om hand inom fastigheten. Ett sätt är att på dessa byggnader använda levande tak, t. ex. sedumtak. Förutom att detta fördröjer vattenomsättningen och förbrukar en del vatten, så bidrar det till ett svalare klimat i byggnaden.

Man kan aktivt gynna djurlivet inom fastigheten, genom att bygga bon till fåglar, fladdermöss och insekter. Små grunda dammar uppskattas av fåglar och bin.

Trädgårdsarkitekt
Per Christenson
Veberödsvägen 80
240 10 Dalby

info@per-form.se
070-729 92 26

Kontakta trädgårdsarkitekten! Följ trädgårdsarkitekten på Facebook! Följ trädgårdsarkitekten på Google+! Följ trädgårdsarkitekten på bloggen! Följ trädgårdsarkitekten på Instagram!
trädgårdsarkitekt menu violett prick

trädgårdsarkitekt
Per Christenson